Saknaden är enorm.......

Dagarna flyter samman denna vecka efter en stor förlust, min bästa Martin har tagit sitt liv. Jag är är så ledsen så det finns inte ord att beskriva denna sorg. 
Som många andra som har en nära som tagit sitt liv så tänker man........VARFÖR?
Han hade många vänner och en stor familj som älskade honom, så jag fattar inte. Vad var det som gjorde att Marra var sååååå speciell att hon fick honom till att inte vilja leva längre för att det tagit slut en engång mellan dom.
Jag har alltid tyckt och känt att jag och Martin tänker lika men inte i detta läge jag tycker att livet är mer värt än att sörja en pojk-el flickvän så oerhört att man väljer att ta sitt liv. Det är egoistiskt, tänk på oss som är kvar, våran fruktansvärda sorg som vi alltid kommer att bära med oss hela livet. Det finns fler kärlekar på denna jord men det FINNS BARA EN MARTIN.
Jag är oerhört arg på honom och vill skaka om honom men det är försent. Jag kommer aldriga att förstå att han gjorde det, jag känner mig sviken, frustrerad, förbannad, tom och enormt ledsen.
Jag har väldigt svårt att ta till mig att Martin inte finns i våra liv längre och jag har inte bestämt om jag vill se honom eller inte men som det känns nu så kan det vara ett sätt att faktiskt förstå och sen gå vidare. Jag har sett tre andra anhöriga och dom va väldigt fina men också äldre och äldre ska dö men inte min lillebror, inte än iallafall. Det har tänts ljus utanför hans hem och vänner har även lagt blommor vid hans garage.


Foto: Ida Parwén 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0